fredag 29. april 2016

Logodesign.

Jag jobbar ju inte med grafisk design egentligen, men hanterar Illustrator helt ok, och använder programmet när jag designar framför allt skyltfönster. Oftast till att utforma bakgrunder, eller folietext till en utställning.



Men när min kusin och hennes man luftade ideen om att hitta ett bättre namn till sin firma, och att utforma en lite mer spännande logo, så hoppade jag gärna på uppdraget. 


Matilda och Dennis jobbar just nu bara vid sidan om sina ordinära jobb, men har en dröm om att kunna leva på att bara hitta unika prylar, gärna i industriell stil, och sälja vidare på nätet.  Och vem vet, kanske öppna en reell butik i framtiden? Jag har själv köpt gamla rostiga bokstäver i metall, som har fungerat som en del av en logo på en stor fabrik, och stora metallbehållare, även det från en gammal nedlagd fabrik, från dem. 


Hittills har de en helt ny instagramsida där de lägger ut bilder efter hand, och där de kan kontaktas. Än så länge säljer de allt genom olika auktionssajter, och genom kontakter. Nästa steg i firman är en hemsida, inom en lite oklar framtid. 



Så här ser den nya logon ut. Och namnet, visst är det lovande och lockande? 









Instagramkontot till Cirkus Skrot finner du här.

Design & foto: Ida Svensson / Formidabel Expo

torsdag 28. april 2016

I vasen.

Inga fredagsbuketter här! Eftersom jag alltid vill ha minst en vas med snittblommor hemma, så kan det bli både måndags och torsdagsbuketter här. Denna veckan blev det en onsdagsbukett. En rufsigt och färgrikt knippe med somriga blommor (äntligen pioner!), i en helt ordinär, klar glasvas. Ren lycka!








Foto: Ida Svensson / Formidabel Expo

tirsdag 26. april 2016

Hittat på Pinterest.

För ett antal år sedan, när inte Pinterest existerade, såg min jobbvardag ut på ett annat sätt. En stor del av mitt jobb går ju ut på att hitta inspiration, ideer, nyheter inom branschen osv. Jag köpte väl i genomsnitt 10-15 inredningsmagasin i månaden för att hålla mig uppdaterad och hitta bilder till mina inspirationspärmar. Jag hade en hel bokhylla full av pärmar med bilder jag rivit ut, kategoriserat efter vilken typ av rum eller stil bilden tillhörde. Väldigt sällan blev texten i magasinen läst. Jag utvecklade däremot en speciell teknik för att bläddra snabbt igenom tidningen medans jag letade efter en specifik bild till t ex ett moodboard. Och så rev jag. Rev och rev hela sider i ett rasande tempo. Det blev såklart en respektabel hög av halva magasinsrester där hemma. En period sparade jag dem i staplar och använde som ett slags sidebord. När andan föll på, så gav jag bort, rensade ut, kastade och sparade vissa exemplar som jag gillade lite extra, gärna de utländska magasinen, som hade lite annorlunda innehåll. Och så höll jag på, år ut och år in, och fyllde på sopberget och tömde plånboken.

Missförstå mig inte, det är en skön känsla att köpa ett rykande färskt magasin. Bläddra och känna på en fysisk pappersbunt. Jag gör givetvis fortfarande det ibland. Men. Jag prisar högre makter för Pinterest! Det gör mitt jobb så oändligt mycket lättare, och det har utvecklat sig till att bli ett av mina absolut viktigaste verktyg i jobbet. Jag använder det inte bara till att samla ideer och inspiration. Jag hittar också de mest fantastiska designers, illustratörer, grafiker, företag att se upp till och personer som verkar intressanta. Från hela världen! Något som mina gamla papperstidningar aldrig kunne ha gjort. 

Så med detta startar jag nu en stående post här på bloggen; "Hittat på Pinterest".
Med jämna mellanrum kommer jag att dela med mig av godbitar jag antagligen aldrig hade snubblat över utan detta fantastiska hjälpmedel. 

(Och förresten, här är mitt Pinterest-konto)

Here we go, nr 1 i "Hittat på Pinterest":



  Arianna Lelli Mami and Chiara Di Pinto startade Studio Pepe 2006 i Milano. De jobbar med ett brett spektra av visuell kommunikation som spänner från kreativ konsultation, färgkonsultation, skyltfönsterdesign, retail design, fotostyling och utställningsdesign. Sedan ett par år tillbaka även produktdesign på uppdrag. Allt från underbara  väggtextilobjekt, till stora skräddarsydda möbler. 

När jag var i Milano på möbelmässan för ett par år sedan, upptäckte jag klädkedjan Max&Co och deras fantastiska skyltfönster. Då visste jag inte att det är Studio Pepe som designar deras fönster, men upptäckte detta genom Pinterest av en slump ett tag senare.


 Jag älskar deras oväntade men säkra färgkombinationer. Deras galna och lite drömska ideer, förenklade för att göra det lätt för ögat att se på, vilket är så svårt men viktigt när man jobbar med kommersiella utställningar. 
De fixar den balansen på ett helt magiskt sätt tycker jag.









Alla bilder från Studio Pepe´s hemsida www.studiopepe.info




Dana Tanamachi kallar sig själv för det svåröversatta "lettering artist and designer". 
2009 utsmyckade hon en inflyttningsfest till en kompis med en textad skylt i chalkboard-style, dvs text skriven med vit krita på svart tavla, precis som den gamla klassiska svarta tavlan från skoltiden. (Vi som är födda på 70-talet förstår.....)
Det slumpade sig så att någon som var på festen gillade hennes utsmyckning och gav henne jobbet att göra en ny utsmyckning för Googles huvudkontor i Meatpacking District, New York. Detta var hennes första betalda jobb, och på den vägen är det. 

Nu kan hon stoltsera med en egen studio som jobbar med kunder som Tommy Hilfiger, Nike, Ralph Lauren och Penguin Books. 
Hon har skapat omslag för Time Magazine, Oprahs egna magasin O, formgivit vinetiketter och teförpackningar och gett ut en bok i konsten att texta.
Dessutom har hon startat en webbutik, Tamachi Goods, med egendesignade produkter. 
Allt detta på bara 6-7 år. 
Hon var helt enkelt den som startade trenden chalkboard-style typography, som inte låter lika coolt när man översätter det.

Jag älskar den typiska Brooklyn-stilen på hennes konst, och det 
faktum att allt är custome-made, vilket skapar ett
helt unikt uttryck för varje verk hon producerar.



















søndag 24. april 2016

DIY-Personlig textilvas.



Här kommer ett enkelt tips på hängande textilvaser, som jag tror vem som helst klarar av att tillverka, så länge du har några tomflaskor av valfri sort, några stuvbitar, valfri typ av band till upphängning och en symaskin. Du behöver inte ens vara duktig på symaskinen, eftersom stilen gärna skall vara lite kontrollerat slarvig.






Jag har valt att använda 3 olika tyger till mina vaser. Jeanstyg från ett par avklippta  jeans, en grön mockarest, och ett grafiskt mönstrat bommulstyg. Allt i samma färgskala eftersom jag vill att de skall hänga tillsammans.

Jag börjar med att teckna en ram på baksidan av tyget runt en flaska, med ca 4 cm sömsmån. Detta gör jag 2 gånger. 

Så syr jag ihop de 2 delarna, med sömmen ut, för en lite grov känsla. Jag bryr mig inte om att nåla, mäta eller att klippa av fransar och alla lösa trådar, det hjälper till att understryka rufsigheten. Om man vill ha en liten rolig detalj kan det vara fint med en tråd i en kontrastfärg.




Innan jag syr ihop den sista biten, lägger jag till upphängsbandet, i mitt fall ett läderband.
Tänk på att inte göra öppningen för liten, flaskan skall ju också få plats i textilvasen.

Färdigt! 



Foto: Ida Svensson / Formidabel Expo




lørdag 23. april 2016

Nystart.

Hej!

Detta är ju lite konstigt. Lite märkligt tycker du kanske att komma på idéen att börja blogga nu?  2016 liksom. 
Faktum är att jag gjorde ett halvhjärtat försök att sätta igång 2009 och det sista inlägget blev till 2013. Då hade jag ingen plan, inget riktigt mål och framför allt ingen tid. 
40-årskris tänker du kanske? Karriärskris? Nej det är inte så det ligger till. Det är faktiskt så att jag egentligen har haft lust att ha ett forum för att uttrycka mig, och jobba med bilder under en väldigt lång tid. Men med en hel massa olika ursäkter som bottnar i att jag känner det som om jag har haft livet lite som i ett väntrum, så har jag bara inte hittat den rätta motivationen och entusiasmen till att genomföra det.

Det har helt enkelt kommit annat imellan. Livsviktiga saker som barnafödande t ex. 2 små guldklimpar har jag skapat, tillsammans med M. Vi har köpt ett litet radhus. Flyttat ut från stan. Gått igenom ett år av sorg innan vi slog oss till ro med att bo långt ifrån bästa vänner, favoritkaffebaren, huvudstaden där allt sker och närheten till allt från skidbackar till båtturer i skärgården på en enkel trikkbiljett. 
Nu är det ganska härligt att vara en liten komplett familj, med den enklaste gräsklipparvarianten till en precis lagom gräsmatta, en takterass, goda grannar med öppna dörrar för barnen, en grill utanför dörren, ett par pallkragar att odla i, och takbox på bilen. 

Ja, jag har blivit det jag heter. En riktig Svensson. Eller Ola Nordman som ni norrmän säger. En riktig A4-person. Men det känns faktiskt ok. Jag trivs. Och så länge mitt jobb är såpass spännande och ganska oförutsigbart, så klarar jag att slå mig till ro med just det. Att leva ett dubbelliv, med både spänning och trygghet som balanserar det hela. 

Så välkommen hit, till nystarten av min gamla blogg! Nu kör vi!!!!!!!